Livet som veterinärstudent och pomeranianägare

Nu är det dags att ta sig i kragen och rycka upp bloggen igen. Det har hänt mkt senaste året och det som har påverkat mest är Stellas skada. Hon drabbdes av diskbråck i våras och det genomsyrade våran vardag hela våren och början av sommaren vilket resulterade i att hundträningen helt åsidosattes. Nu är hon mycket bättre och kan gå lös igen men det har varit mycket jobb med rehabilitering. Skänker även en tanke till Texas med matte som oxå har en arbetskrävande rehabilitering framför sig.  Även jägarexamens uppskjutning prioriterades bort, men teorin är klar så det är bara att ta sig tid till skjutningen så ska nog examen vara i hamn.

Till hösten kommer jag även att börja fyran på veterinärprogrammet vilket betyder att mitt sociala liv drastiskt kommer att inskränkas men jag är tokigt taggad ändå. Efter en sommar som sköterska på Väsby veterinärmottagning kommer det förhoppningsvis att gå lite smidigare med alla nya inlärningsmoment.

Nu ska jag ut och ta tag i lydnaden igen med min bångstyriga ulltussar som för övrigt är helt urfällda och ser i mina ögon nakna ut:P

peace and löv